Vad är ett byggnadskreditiv?
Ett byggnadskreditiv är en tillfällig finansieringslösning som du använder för att bygga ett nytt hus, eller för att genomföra en tillbyggnation eller en omfattande renovering.
Byggnadskreditivet fungerar som en checkräkningskredit. Tänk dig ett kreditkort, som används för att betala för löpande kostnader.
Allt eftersom projektet löper på kommer större delen av det beviljade kreditutrymmet att ha använts.
a) Vem kan erhålla ett byggnadskreditiv?
Både privatpersoner och företag kan beviljas ett byggnadskreditiv.
Läs vidare om vad som utgör bra villkor för byggnadskreditiv till företag.
b) När ska jag söka ett byggnadskreditiv?
Du bör ansöka så tidigt som möjligt.
Från våran egen erfarenhet söker företag byggnadskreditiv senast två månader innan byggstart. Vår kreditprocess tar ungefär tio dagar.
Bankers kreditprocess är lång, oftast mer än fyra veckor. Det innebära att du bör vara ute i god tid.
Känner du dig aningen osäker på om du kan få byggnadskreditivet beviljat? Då bör du undersöka om du kan få ett indikativt erbjudande redan innan du förvärvar en tomt.
Kreditgivaren kommer dock inte bevilja ett byggnadskreditiv innan du förser denne med dokumentation. Mer om det i nästa avsnitt.
Vilken dokumentation behöver jag vid en ansökan?
a) Kreditupplysning
Vid en ansökan kommer kreditgivaren ta en kreditupplysning på dig. Banker använder vanligtvis UC medan andra kreditgivare även använder CreditSafe eller Dun & Bradstreet.
b) Information om projektet
För att få en grundläggande förståelse för byggprojektet, kommer kreditgivaren vilja ta del av:
- en produktionsplan,
- information om hustyp,
- ritningar, och
- entreprenadkontrakt
c) Ekonomisk kalkyl
Därutöver är den ekonomiska delen av ett byggprojekt viktig. Du behöver därför visa upp en:
- produktionskostnadskalkyl
Du bör kunna visa på att du tagit höjd för att materialkostnader blir dyrare, samt att arbetet kan fördröjas, vilket kan leda till ökade kostnader.
d) Värdering av huset
En viktig del av kalkylen är det värde som huset kommer ha efter projektets genomförande. Du kan använda en tredje part, t.ex. en mäklare, som oftast gratis, tar fram en s.k.:
- förhandsvärdering
e) Tillstånd
Slutligen behöver du visa upp att du har fått de tillstånd som krävs. Först, kommer kommunen bevilja dig, och du visa upp:
- bygglov, samt eventuellt
- rivningslov och
- marklov
Sedan kommer kommunen bevilja dig, och du visa upp ett:

Din ansökan godkänns först efter att all dokumentation har kommit på plats.
Vilka villkor kan jag få?
a) Hur stort byggnadskreditiv kan jag få?
För en privatperson, som ska bygga ett nytt hus, beviljar banker ett byggnadskreditiv upp till 85% av fastighetens värde vid projektets slut.
För byggnadskreditiv till företag är banker mer restriktiva och beviljar ofta endast ett belopp som motsvarar 60% av fastighetens värde vid projektets slut. Det finns dock kreditgivare som även för företag beviljar en kredit upp till 85% av värdet (och ibland upp till 100% om extra säkerheter ges).
b) Behöver jag en kontantinsats?
De egna medel som du går in med i ett byggprojekt kallas för kontantinsatsen.
I princip alla kreditgivare kräver en kontantinsats.
Vanligtvis använder du kontantinsatsen för att betala för marken, samt eventuellt för initiala kostnader. Efter att ha använt dina egna medel börjar du utnyttja byggnadskreditivet.
c) Vad blir räntan och avgifterna?
i) Räntan
Den största kostnaden för byggnadskreditiv är räntekostnader.
Du betalar endast ränta på den del av byggnadskreditivet som du har nyttjat. Eftersom du nyttjar mer av byggnadskreditivet ju längre byggprojektet fortskrider kommer dina räntekostnader att öka under projektet.
Räntan för byggnadskreditiv är högre än för bolån/fastighetslån. Det finns inga listräntor utan kreditgivare sätter räntan individuellt för varje enskilt projekt.
Räntenivån brukar återspegla projektrisken. Dock sätts räntan på en konkurrensutsatt marknad och kan därför variera beroende på konkurrenssituationen i din region. Undersök därför vilka aktörer som finns och vad de erbjuder.
ii) Avgifter
Utöver räntekostnader, tillkommer en uppläggningsavgift. Den utgör en procentsats av det totalt beviljade kreditbeloppet.
Olika kreditgivare tar olika mycket betalt, och vissa tar ända upp till 4%.
Eftersom uppläggningsavgiften utgör en betydande kostnad bör du vara noggrann när du studerar avtalsvillkoren kopplade till den. Uppläggningsavgiften betalas i princip alltid i förskott. För att betala för den kommer den totalt beviljade krediten behöva vara större än vad du tänkt.
Slutligen tar de flesta kreditgivare ut en administrationsavgift på ett antal tusen kronor.
d) Behöver jag amortera?
Nej, eftersom ditt kreditbehov ökar under projektets gång, amorterar (avbetalar) du inte under projektet. Däremot betalar du månadsvisa räntekostnader för ett byggnadskreditiv.
e) Vad krävs för säkerhet?
Kreditgivare tar vanligtvis pant i fastigheten.
Det sker genom att du, eller din kreditgivare, söker om en fastighetsinteckning hos Lantmäteriet. Du kommer att betala 2% i stämpelskatt på inteckningsbeloppet (vilket troligtvis kommer motsvara det beviljade beloppet för byggnadskreditivet).
Däröver, tillkommer en liten expeditionsavgift på ca 800 kr.
För byggnadskreditiv till företag, kan kreditgivaren även kräva ett borgensåtagande från en eller flera borgensmän. Dessutom kan kreditgivaren kräva att huset redan är sålt.

Kontrollera samtliga villkor innan du accepterar ett byggnadskreditiv.
Vad händer efter ansökan är beviljad?
a) Under byggnationen
Under byggnationen kommer fakturor att trilla in allt eftersom projektet fortskrider.
Oftast betalar du dock inte fakturorna själv. I stället skickar du dem till kreditgivaren som betalar åt dig.
På så sätt innebär inte ett byggnadskreditiv att du får pengar i handen. Administrationen är aningen omständligt men det är ett sätt för kreditgivare att få kontroll över projektet.
För företag finns nu alternativ där byggnadskreditivet betalas ut i s.k. trancher under byggets gång. Vanligtvis sker det 3-5 gånger under byggtiden. På så sätt underlättas administrationen.
b) Efter byggnationen
När byggnationen är klar måste du erhålla ett s.k. slutbesked från kommunen. Det sker efter en slutbesiktning (eller annan typ av kontroll) där byggherren har kunnat visa att alla, av kommunen, ställda krav, har uppnåtts.
Därefter kan byggnaden tas i bruk och du kan flytta in.
Du, som privatperson, kan nu omvandla byggnadskreditivet till ett bolån, ett s.k. avlyft. För att bestämma hur stort bolån du får görs en slutvärdering. Vanligtvis kan du få ett bolån som motsvarar 85% av slutvärderingen.
Får du inte det tänkta beloppet kan det vara värt att kolla bland andra kreditgivare.
Oavsett, kommer räntekostnaderna vara betydligt lägre för ett bolån (mellan 3-4 procentenheter de senaste åren).
Har du innehaft ett byggnadskreditiv som företag, är det mest troligt att du, i stället för att flytta in, säljer det färdiga huset. Du använder då inkomsten från försäljningen till att återbetala byggnadskreditivet.

När huset är färdigt är det dags att lägga om byggnadskreditivet till ett bolån, och flytta in.
Avslutande tankar
Avslutningsvis är det värt att nämna att hustillverkaren/entreprenören ofta kräver en s.k. spärrförbindelse.
Det är en garanti som inkluderas i byggnadskreditivet för att säkerställa att hustillverkare/entreprenör får betalt för projektet. Det innebär att kreditgivaren avsätter en del eller hela kreditbeloppet, ett s.k. spärrbelopp, till förmån för hustillverkaren/entreprenören.
Spärrförbindelsen gör det svårare för dig att avsluta ett byggprojekt i förtid eller att byta hustillverkare/entreprenör. Var därför medveten om den förpliktelse som läggs på dig.
